Japp, igår kväll kom jag tillbaka till Västerås själv. Resväskan jag använder hade trasigt hjul, med andra ord, den höll på att lossna. Så jag rullade den försiktigt så att den skulle hålla hela vägen hem. Allt gick bra tills jag skulle av i Västerås, jag skulle ta ner den från en hylla och det lösa hjulet fastnade på gallret.... GAAAH!!

Yes...där stod jag med en resväska med bara ETT hjul... Japp, jaja, det fixar sig, jag har ju inte så långt hem....hm...hurdå...bära?

 

Tyngre än jag orkar bära var väskan, men jag tog tag i den i ena handen för i den andra hade jag mina stora vinterskor (som inte kom till användning alls pga enbart regn hela hela tiden) och väska. Men jag orkade bara ut från stationen och sen började mina armar protestera.

Jahapp... testar rulla den, men nope, den tar i marken och kommer förstöras... Men vänta, den är ju redan trasig = kommer slänga den sen för den inte går att använda = den får gå sönder.

Yes så jag "rullade" den istället för att bära. Men jäklar vilken friktion och motstånd det blev och genast blev den tunga väskan flera gånger tyngre...! Fick stanna ett par ggr på vägen för att orka.

 

Svettig som fan och äntligen hemma tog jag av mig halva kläderna och tog plånboken för at handla det nödvändigaste. När jag skulle ringa mamma så darrade mina armar och orkade knappt hålla i telefonen.... Men lyckades köpa med mig yoghurt o mjölk, tog en rulle ballerina också...

 

Efter en dusch o mat så kunde jag lägga mig tidigare än vanligt och var glad för då skulle jag få mycket sömn! :D ...trodde jag då. Efter ett par timmar så kom huvudvärken, japp, den vanliga pms-huvudvärken. Behövde ta huvudvärkstabletter för att försöka kunna somna om igen. Men värken höll mig vaken tills det avtog helt och då var jag istället hyper av tabletterna att jag inte kunde somna pga det. Vilket gjorde att jag fick en i princip sömnlös natt.

 

Otroligt nog gick det ändå bra på föreläsningen som var 4h lång! Men efter en timme där så kände jag mig yr, hade sån yrsel pga sömnbrist att jag inte fick göra hastiga rörelser om jag inte ville hamna med näsan först i golvet.

 

Väl hemma tänkte jag sova en stund, men nope, ingen sömn här inte, blev att vila bara. Nu hoppas jag att jag får en skön natts sömn!

 

Dags att ta tag i plugget nu, men känner verkligen inte för det... Måste kämpa! En tenta kvar! Eller ska jag vänta med att börja till imorgon..?