Yes, denna helg inkl. fredag har jag vistats i ishallen mest. Jobbade fre-sön vilket var roligt för det är kul att jobba och vara på isen. Bortsett från mina stackars tår som snabbt blir väldigt iskalla efter bara 2h på isen... Men försöker att lösa det på olika sätt. Nu har jag testat "värmande liniment" från CCS, men det funkade inte riktigt som jag ville tyvärr. Vet inte om jag kommer att fortsätta med det linimentet, men har det iaf här hemma ifall jag vill fortsätta med det. Nästa är kanske att ta en titt på värmande sulor som tydligen ska värma foten av sig själv, eller hur de nu funkar. Ska inte vara alltför dyrt så kanske kan prova? Frågan är ju om de sulorna får plats i skridskorna eller inte...

Det har varit en tävling också och Nicky tävlade där. Så jag var och kollade igår, och det var kul. Hann inte hänga med idag så kunde inte kolla på friåkningen, fick följa på resultatsidan istället.

 

Mer än så har jag tyvärr inte hunnit den här helgen. Hann sitta och läsa lite i kurslitteraturen idag, men knappt ett helt kapitel... Jag får nog kämpa och ta igen det under kommande vecka.

 

Från imorgon blir det nog full rulle med plugg. Grupparbete och strukturera inför salstentan. Jag har inte haft salstenta på över 1 år, så det är lite pirrigt och jag känner att jag inte riktigt är van vid att plugga inför en sån tenta. Men får kämpa och göra så gott jag kan ändå. Det är om ledarskap och eftersom det är intressant blir det nog inte alltför tufft. Beror på mitt minne.

 

Vet ni den känslan? När lycka och kärlek bara bubblar inom en och till slut brister och man bara känner sig så himla lycklig? Kroppen blir helt varm och pirrig av kärlek och man bara vill le och skratta och älska allt? Den känslan är underbar. Jag känner den. Kan le och gråta samtidigt, kroppen är full av små hjärtan. Glädje bara sprider sig runtom mig. Även om det är kallt och grått ute så bryr jag mig inte om det. Vill krama hela världen. Att känna sig älskad och att älska. Låter kliché men böcker och filmer speglar dessa känslor. Men framför allt, de finns i verkligheten.

Aw maj gawd....!! Det var en jädrans massa "prövningar" jag fick under några få dagar...!

 

Kan börja med att först åkte Josefine o jag bil till Sthlm och lyckades tajma in Sthlms tyngsta bilkötider... Yes, så ända från Helenelund fastnade vi i bilkö och det var först ljust som vanliga dagen, men det mörknade sakta och säkert... vi var fortfarande i Solnaområdet när det blev kvällsmörkt...

Jag började tyvärr bli ganska så väldigt kissnödig och jag försökte hålla mig lugn. Tänkte att jag får väl ta o betala 10 spänn på centralen för att gå på deras toa... Men nope, det blev lite väääl akut för mig så till slut behövde jag be Josefine ta avfarten till Karolinska, för där har de med all säkerhet toaletter. Jag hade en tid att hålla också. Så jag fick helt enkelt hoppa av där vid Karolinska och gav Josefine lycka till med att hitta till centralen. Sen sprang jag på toa, lyckades precis hinna till en buss hem med min resväska och hade precis SL-reskassa så det räckte...!!

 

Väl hemma, försöka äta något innan Jesús och jag skulle köra till pralinkursen. Jesús skulle komma direkt från jobbet, men han dröjde!! Och jag började smått bli stressad. Till slut kom han och han hann säga hej till mina föräldrar innan vi tog bilen och jag körde som fan för att hinna i god tid. Vi lyckades hitta rätt också tack o lov.

 

Pralinkursen var riktigt rolig! Och jag är så glad att vi valde det som upplevelse. Jesús hade typ roligare än mig nästan, trots att han inte hade varit så pigg på idén (för att han inte brukar äta choklad så mkt).

 

Väl hemma på var sitt håll så packade jag inför kryssningen. Ca 11-tiden på natten ringer Jesús, "har du ditt pass?" ...............NEJ!!!!! Det ligger kvar i Västerås...!! omg.... jag bestämde mig för att ta o åka fram o tillbaka för passets skull, det tar ju inte så lång tid. Tänkte jag och tog det lugnt...... NOPE!!! De skulle precis hålla på med underhållsarbete JUST den här helgen. Så jag fick gå upp extra tidigt på morgonen för att åka till centralen, ta en ersättningsbuss därifrån till Bålsta, och sen från Bålsta ta SJ-tåget till Västerås. Yep. Samma väg hem också.

 

Grejen är den att när vi sitter på bussen till Bålsta, så fastnar vi i en bilkö. Det skulle vara en-fil på en viss sträcka för att de skulle göra underhållsarbete av vägen. Men tydligen var det även en olycka på vår väg. Yes....bilkö och jag fick sitta med kurslitteraturen och försöka läsa i lugn o ro, med tanke på att jag ändå inte gör nån nytta att stressa eller irriteras. Vi kom förbi olyckan, en lastbil hade råkat köra in i en av sådana en-fils-skyltar. Helt mosad framtill. Hoppas chauffören klarade sig..

 

Vi kom loss från bilkön och sen gick det bra. Väl i Västerås gick jag fort som bara den för att hinna hem, gå på toa och leta rätt på våra pass, hittade bara mitt. Gick raskt tillbaka till stationen och tog tåget, sen bussen och sen SL hem igen. Puh...

 

Jag frågade sen vilket tåg vi skulle ta till hamnen, en tidig eller en sen. Jesús valde den sena för att det skulle vi klara på utan problem. När vi ses på perrongen säger han "Jag har en känsla att vi borde ha tagit det tidiga tåget". Men vi hade redan valt och åkte till hamnen ändå.

Självcheck-in funkade inte, konstigt... vi gick till en lucka, där fick vi veta att vi var på fel hamn.....!!!!

 

Med endast 15 min till check-in och en jäkla lång väg till hamnen, fick vi springa allt vad vi orkade, bokstavligen! Jag gav biljettlappen till Jesús för han springer fortare, så länge en av oss kommer fram innan tiden är ute så är det okej. Jag bara kämpade mig fram, steg för steg, sprang och gick, sprang och gick..... Kollade på klockan ibland och när jag väl såg ingången så förstod jag att vi nog ändå hann i tid.

 

Vi hann checka in i tid och kom på båten. DET VAR DROPPEN!!!

Jag kände att nu räcker det! Orkar inte ta emot fler prövningar och mitt tålamod hade nu runnit ut totalt. Och jag kan säga att jag då har jäkla stort tålamod och det krävs riktigt mycket för att det ska ta slut!! Och nu kom det till den punkten.

 

 

Men kan säga att därefter gick det ganska bra alltihop. Tyvärr var det ganska så kallt i Riga, mycket kallare än i Sverige. Men vi hade det kul ändå och åt god och varm mat.

Nu är jag tillbaka i Västerås och sitter med sista uppgiften för denna kurs. På måndag börjar nästa kurs.